Opeth – The Grand Conjuration

Ny vecka och ny världens bästa låt! Jag skäms nästan lite för den dåliga fantasin, då Opeth redan av så många krönts till herrar på metall-täppan. Men med tanke på att mitt musiklyssnande från att jag var 6 år och upp till tidiga 20-årsåldern präglades av oerhörda mängder (säkert 80%) metal, och Opeth fortfarande spelas på högsta volym med jämna mellanrum, skulle det lite kännas som ett svek att inte nämna dom. Så idag mina vänner blir det hårdrock. Och svärord.

Mikael skriker

Mikael Åkerfeldt

Nu gör jag kanske någon upprörd, men i mina öron låter Opeth bäst när dom är riktigt förbannade och Mikael Åkerfeldt vrålar så att självaste farbror Bockfot skulle kissa på sig av förskräckelse. Damnation i all ära (en skiva som helt består av ganska stillsamma låtar), visst behärskar dom den sidan av musiken också… men… nja.

Därför valde jag ut ett av de ondaste alstren de har spottat ur sig. En i sammanhanget ganska ny låt, vilket kan kännas lite otippat från ett gammalt småkonservativt fan som jag. Men när jag hörde detta första gången blev jag så glad. Dom visade att dom fortfarande kunde skrämmas, och det med rågade mått.

Till denna låt gjorde dom en video (ja, ni ser! hitmaterial helt klart! tycker alla!), som kan kännas en aning “over the top”.

Många reagerade och tyckte att det var lite barnsligt och saknade det proffsiga, polerade stuk de förväntade sig av ett band som Opeth.

Gas - It's good for you

Från videon till The Grand Conjuration

Jag håller inte med. Polerat och proffsigt är ju så tråkigt! (en fälla som nästan alla sådana här elitband faller i ibland!). Jag tycker att det är härligt att dom vågar göra något så urspårat, då man alltid riskerar att folk tycker att det blir “fånigt”. Låten är farlig och stygg. Då förtjänar den fasiken en farlig och stygg video. Det är inte fånigt, det är fasen smutsigt, obehagligt och alldeles… alldeles… underbart.

Tummen upp till Bill Yukich som regisserade alla psykopater, ormar och halvavklädda människor! =)

Något jag tycker är fint i den här låten är att keyboarden används på ett så bra sätt. Det bidrar verkligen. Senast jag såg Opeth live blev jag irriterad på att dom lagt till en massa keyboard (alldeles för högt, som mest följde gitarrerna) på de gamla låtarna som inte är skrivna för det. Det blev pannkaka tycker jag. Här blir det dock helt strålande!

Nu blir det lite bonusnörderi. Dessa är mina favoritpartier (tidsangivelserna gäller Spotiy eller skivan, inte videon, som är klippt!):

  • 00:43: När distad bas tar över melodin i huvudriffet, och djävulska synthslingor susar runt i bakgrunden och bara för oväsen.
  • 1:58: Efter den lugna (om än lite hotfulla) lilla versen kastar dom plötsligt en hel kasse stora vassa stenar i huvet på den stackars lyssnaren. “The eyes, of the Devil. Fixed on, his sinners”. Jahopp. Pang! Återigen med dessa fantastiskt trasiga synthslingor i bakgrunden (vad pysslar han den där keyboard-Per med egentligen? tänker jag).
  • 4:33: “His orders in your mouth. A decree for domination”. Jädrar vad denna karl kan gapa. Makalöst.
  • 5:53: Sjung “The Grand Conjuration”, Micke. Aah, vänta lite… “The … Grand … Con- … -ju- … -ra- … -tion!” … Sådär ja. Tack för den. Ord och inga visor.
  • 6:31: Opeth’s bästa riff. Dom borde skriva en hel skiva där dom bara spelar det riffet om och om igen.

Sen kommer ett repetitivt och malande slut. Låter nästan som att dom väcker upp djävulen själv. Vad han nu kan ha att komma med efter denna studie i galenskap? Jag tror att han skulle få prestationsångest, den stackars Lucifer.

Fan vad det är gött med hårdrock ibland! Mer vansinne åt folket.

Spotify: Opeth – The Grand Conjuration

Video (Tyvärr låg upplösning. Observera att låten är klippt, bitvis lite konstigt, vilket pajar lite på några ställen, men det bör ju såklart ses ändå):

Text:

Majesty
Faithful me
Pour yourself
Into me

Wield your power
Martyr’s price
Stare me down
To the ground

The eyes of the devil
Fixed on his sinners

Slake my thirst
Eternal wealth
Heathen key
Round my neck

This poetry
Our blasphemy
Know the sounds
Of infamy

The hands of Satan
Assembling his flock
The pale horse rider
Searching the earth

Whispered conjuration
A belief takes form
Choking hand tapping
The veins in your throat

His orders in your mouth
A decree for domination
Beneath the tides of wisdom
Spins the undertow of hate

Injected seeds of vengeance
Usurper’s eyes on the powerless
Clean path to his kingdom
Beckoning in the mist

The Grand Conjuration

Tell me why
Love subsides
In the light
Of your wish

Say my name
Ease the pain
Clear the smoke
In my head

3 thoughts on “Opeth – The Grand Conjuration

  1. Härligt Hampus, en av mina Opeth favoriter också!
    Riffet i refrängen är så fett att man får rysningar.
    Och videon är riktigt maffig.
    Håller med dig om favoritpartierna, här är några till:

    1:56 kaffeburkarna i upptakten till första refrängen
    3:28 arpeggios och dubbla baskaggar OVANPÅ på det redan svintunga refrängriffet

    // Pontus

  2. Kan inte annat än instämma!

    Den bottenlöse Åkerfeldt lyckas med något många andra sångare i samma genre inte klarar av, att axla den tunga och råa musiken och tvinga instrumenten slava som en hög livrädda undersåtar. Det krävs dessutom extra mycket vocal-balls för den uppgiften i opeth med tanke på hur tungt och hårt de ändå spelar.

    Mycket bra låtval.

Leave a Reply

Your email address will not be published.